onsdag 17 augusti 2011

Jul i juli?

Det börjar bli lite mörkt här borta så fröken Tysk tyckte det var en bra ide med en liten myslampa. Tyvärr är det ont om lampor här i huset så hon tände den enda lampan hon hittade. Känns lite som jul, eller kanske hanukka, det är ju ändå sju ljus i staken. Det ser dock väldigt mysigt ut så jag gillar det. Nu ska jag dricka en kopp te och njuta av mysljuset.

Dan före dan före dan före dan före dan....

...så blir man sjukt lat. Jag borde verkligen packa och plocka ihop mig och göra mig i ordning för att åka hem men ack, jag är ju en lat kvinna. Hitintills har jag enbart tvättat mina kläder, en föga viktig uppgift. Dessutom har jag inte gjort så mycket mer, kläderna hänger fortfarande på tork och jag har inte orkat ta ner dem. Som alltid när man snart ska göra något jätteroligt så ser man fram emot det för mycket och skippar förberedelserna. Inte för att jag inte tror att jag kommer komma hem även om jag inte packar väskan men det är alltid bra att göra saker ordentligt. En väl packad väska är en bra väska. Men jag har ju gjort andra nyttiga saker, läst bok, stickat på min "lilla" sjal och desperat försökt få min mobil att vilja spela upp videofilmer. Dessutom har vi i dag skrattat högt här i huset då två fransmän lyckats låsa in sin nyckel på rummet. Detta är en uppenbart duktig företeelse då du inte kan låsa dörren på annat sätt än med nyckeln. Men om en person låser dörren inifrån och sen går ut på balkongen och på något sätt lyckas låsa balkongdörren bakom sig, ja, då har man två, nu idiotförklarade framsmän, på varsin sida om ett låst rum. Båda klädda i enbart morgonrock. Hysteriskt rolig för oss tre arbetare.

När jag ett par timmar senare råkar glömma alla mina grammatikreglar och (antagligen till Beccas förtret) sa "I feel like a cracker" bröt nya skrattsalvor ut. Det korrekta borde såklart ha varit att säga "I feel like having a cracker" men icke! Jag tar dock gärna lite skratt på min bekostnad om det höjer humöret här "hemma". Så nu har jag hela kvällen blivit kallat Cracker och lilla fröken Tjeck kan plötsligt börja skratta för sig själv och mumla "cracker...hahaha".

Imorgon ska jag packa och vara en duktig flicka. Tills dess ska jag lämna er med en söt liten sång jag hittade i nätmolnet.

Puss och kram på er!

tisdag 16 augusti 2011

Far och flyg!

IcelandAir kan dra åt h-vete! Jag vill minnas att jag mycket noga bokade en dyr, fin förstaklass biljett som skulle ge mig möjlighet att boka om min biljett när som hellst. SOm nu till exempel när jag vill hem till min skolstart. Men ICKE! Det skulle visa sig att jag bokade en skitbiljet! Tydligen så finns det fyra klasser på Iceair, business, economy, economy comfort och sagaclass. Jag bokade en economy comfort. Då visade det sig att när jag vill byta datum så är biljetterna slut i just den klassen och om jag inte vill vänta en vecka tills det finns platser så får jag glatt betala 1700 sek och uppgraderas till Sagaclass. Jag har ingen aning om vad Sagaclass är förutom att det tydligen är dyrt. Detta ville jag så klart inte och frågade om jag inte bara kunde nergradera mig till buisness istället? Computer says no. Men jag kan köpa en ny buisnessclass för bara 2500sek, det kanske kan vara något? IDIOTI!! Någon på isflygets ledning ska dö! Skottpengar på dumma bolag! Tyvärr har jag ju inget val, bara isflyget går hit och det är ju inte som att jag kan ta båten hem. Jävligt sur, bitter och arg säger jag åt kvinnan på andra sidan telefonen att boka om min biljett till Oslo. Något ska jag väl få ut av detta pissiga tvångsbetalningen! Från Oslo bokade jag sedan ett flyg med Norwigen Air för 330sek som tar mig till Arlanda ett dygn efter ankomsten. Detta ger mig precis lagom med tid för att kram på min underbara syster och ehnnes familj. Bättre avslutning på sommaren kan man inte få! Skulle då kanske vara att min mamma lovade att hämta mig på Arlanda kanske. Så snart, snart kommer jag hem och då ska det dricaks öl i solen i Svantes trädgård så det står härliga till! Några av er kanske får en present också, om ni har tur.

KRAM!!

fredag 12 augusti 2011

Söta hästar och onda rövar


Hej!
Maria som gör ett litet gästinlägg här, så som tradition ju är på resebloggar:)

Vi har varit här i två, väldigt innehållsrika dagar nu! När vi landade kl 6 igår morse var vi slitna och jetlaggade efter en vecka i Minneapolis, men bara ett andetag i den härliga, friska isländska luften fick oss att vakna till liv och känna att här kommer vi att trivas! I stan möttes vi av den förtjusande Evy som lodsade oss till hostlet där vi skulle bo, där vi kunde lämna av våra väskor i väntan på incheckning.

Sedan fikade vi, pratade, fikade, skrattade, fikade, pratade, pratade, fikade och somnade några timmar tills det vart nästan kväll och vi gick ner på stan och bokade hästtur och grottklättring till nästkommande dagar. Hamnade sen på en mysig resturang där vi mumsade häst och drack lite vin. Efteråt gick vi till nordjobbarnas pizza-fest och spöade alla i charader för att sedan ta en tur på stan och tillslut somna som stockar hemma på hostelet.

Idag har vi varit på ridtur, låter bilderna tala för sig själva. Nu är vi trötta, har ont i alla muskler vi inte visste att vi hade och ska äta pizza och titta på film.






onsdag 10 augusti 2011

Pride och nya antaganden

I helgen var det Isländska Pridefestivalen. Nu är tyvärr inte isländarna så bra på det här med pride uppenbarligen eftersom festivalen bara håller på i fyra dagar, 4-7 augusti. Min mamma och jag slogs även av den otroliga litenheten i det hela ty under torsdagen, invigningsdagen, var det tyst i hela Reykjaviks centrala delar. Jag och Mamsen stod på huvudgatans parallellgata och det enda vi hörde var en RangeRover som körde om oss. Knasigt värre. Dock fick jag lite nytt perspektiv på det hela under lördagen, då var det paraddags. Jag och fröknarna åkte in för att se på stolligheterna och njuta av stadslivet. Nu tappade jag strax bort fröknarna i folkmängden då jag böjde mig ner för att knyta skorna och fröknarna glatt vandrade vidare, men det störde mig föga. Jag kan ju även säga att isländare är sjukt snälla, när folk såg att jag hade en stor kamera i tassarna fick jag kliva framför dem så jag skulle få bättre bilder! Händer detta någonsin i Sverige?!

Vissa valde att se paraden från en lite mera överskådlig plats.

Enligt tidningen var det hela 100 000 personen som gick i paraden, vilket skulle vara hela Reykjavik eller 1/3 av hela Island. Jag finner det anmärkningsvärt, men inte helt otroligt, isländarna gillar ju att festa och få verkar ha något emot folk sexualitet, oavsett vilken det är.

Cleopatra närvarade, komplett med söta, inoljade pojkar.

Jag bara älskar den här bruden, så otroligt snygg bild!

Don't be a drag, just be a Queen!

Don't touch me i'm in drag

Jag vet inte riktigt vem dessa glittriga män skulle vara, men de var duktiga dansare och kostymerna vackra som få! *Sparkle sparkle*

Det var dock, som alltid, mycket trevligt att spendera dagen i staden. Solen sken och folk var glada, jag åt god glass och tittade på söta små hundar som tassade förbi. Jag fan vad jag nästan tror är Islands enda Papillion, så söt och fluffig. Avsaknaden av mina kollegor gjorde nästan bara dagen bättre. Den dag jag får åka hem kommer jag inte se tillbaka när jag vandrar mot bussen.

Jag hittade även den bästa pridefrisyren någonsin.

Men veckan innehöll även fler kul saker, antagningsbesked nummer två, för att vara exakt. Jag kom in på kandidatprogrammet i kulturentreprenörskap som börjar nu i höst. Lite oväntat då jag hamnade långt ner på reservlistan vid första urvalet, men mycket trevligt. Dock kan det betyda att jag måste komma hem tidigare, är det någon som klagar på det? Det skulle betyda att någon av mina vänner får en finfin soffkompis ett par dagar och att jag skulle få fly denna ö i förtid. Det skulle inte vara helt otrevligt för mig, dessa fröknar jag bor med för mina nerver mot bristningspunkten, närmre dag för dag. Jag längtar tills den dag jag kan sitta i ro, i en svanteträdgård, höjandes en bägare med goda vänner vid min sida. Snart, snart....



fredag 5 augusti 2011

Tre dagars familjekärlek!

Min mamma är, som alla vet, den bästa mamman i världen! Jag har nu haft tre dagar av ledighet och dessa har spenderats med mamma. Tack vare henne har jag nu blivit bortskämd med god mat, lyxhotel och kramar. Första dagen gick mest åt till att prata och umgås.

Brunch som man bör äta oftare!

På kvällen bar det av mot the golden cirkel, den smidigaste sättet att se basic Island, vattenfall, Strokkur och lite historia. Nu är vi ju de kvinnor vi är så vi ansåg att det bästa sättet att se en geyser är från en bänk, ätandes beikon bitar och dricka take away kaffe. Har jag sagt att jag älskar min mamma?

Bra middag!

Dag två spenderades på en terränggående buss till de isländska högländerna, öde lavafällt lika karga som månen och bäst av allt, varma källor! Ett par timmar i en varm flod är det mysigaste som finns, det är en riktig upplevelse ni alla borde uppleva. Det är sjukt avslapnande och lugnande för både kropp och själ.

Dag tre blev det Puffin Express. En söt liten båt tog oss ut till havs där vi fick se massor med söta små lunnefåglar. Verkligen den sötaste lilla fågel jag sett på länge, så söta att jag vill ha en hemma. Den kan få sova i min säng. Det är dock lite synd om Islands lunnefåglar, tydligen börjar de få ont om mat. Av någon anledning så har nästan all den småfisk som de lever av försvunnit från haven här omkring så i år har fåglarna inte lagt några ägg. De vet att de inte kan föda upp sina ungar och då är det ju logiskt att inte lägga ägg. Jag hoppas fisken kommer tillbaka så den lille söta fågeln inte försvinner.

Tack vare dessa tre dagar är jag nu nästan utvilad. Jag är i alla fall lite lugnare i själen. Min mentala hälsa är, om inte återställs, så i alla fall uppfräschad. Inget är så bra för hälsan som familjen. Jag kommer jubla den dag jag får sätta mina plattfötter på Svensk mark och aldrig behöver lämna det ingen för tro mig; jag kommer inte vara dum nog att åka bort så här länge igen. "Här ligger landet, landet med ära. Uppland vår hembygd i längtan och dröm!" Snart mitt kära Svea rike, snart skall våra vägar mötas igen!

Syns det att vi är släkt kanske?

fredag 29 juli 2011

fröken Tysk i ett nötskal!

I morse gick jag upp tidigt då jag hade frukostpasset. två timmar senare dyker fröken Tysk upp och världens bästa konversation någonsin utspelade sig bland frukostfaten.

Evy; God morning!
F-Tysk; Morning.
Evy; Did you sleep well?
F-Tysk; What?! Why?
Evy; Yes...did you sleep well? Its a perfectly normal polite question to ask your co-worker in the morning when we have not seen each other sense last night!
F-Tysk; Eh...well, then yes. I did.

Förstår ni vad jag måste leva med?!!! Suck....