Dagdriveri på hög nivå

I dag fick jag ett mail från Nordjobb, har jag tur ska jag jobba resten av sommaren i den lilla staden Hofn på andra sidan ön. Visst, än så länge är det inte mer är ett kanske, men bara detta lilla gjorde mig så mycket gladare och piggare.

Så jag tog mig i kragen, trotsade regnet och gav mig ut i jakt på käk. Jag hittade en trevlig bar, the English Bar, där kände jag mig som hemma, tog en pizza och drack en öl. Sen en till, godare öl. Det skulle visa sig vara inte helt smart. Jag blev nämligen lätt packad. Fråga mig inte hur, det var länge sen jag blev full på två öl så jag skyller på att det är den första ölen jag fått i mig på typ två månader. Men jag fick ganska roligt i alla fall, speciellt eftersom de hade en stor platt-tv på väggen som visade något som liknade postkodsmiljonärens vattenkampgrej som Robert var med i förut. Massa folk som tävlade i vattenhinderbana, ren galenskap men rätt så underhållande. När ölen var slut begav jag mig mot mitt mål för kvällen, biografen! Jag fick nämligen för mig att bio är ett utmärkt sätt att fördriva kvällen på och de visar ju X-men, the first class, hur kan detta vara en dålig ide? Nu var det iofs nära att jag missade min bio eftersom jag inte visste var bion låg och de där ölen gjorde mig lite för lullig för att riktigt orka lista ut hur map-appen funkar. Jag gick alltså vilse. En hel del till och med. Men efter att ha jagat lite gäss och korsat en väg på ett lite lagom tvivelaktigt sätt så kom jag fram, precis i tid till reklamen. Jag var mycket nöjd. Nu fick jag även lära mig hur bio på Island funkar. Till skillnad från tysk bio så dubbar man inte filmer och popcornen är som tur är inte täckta i socker utan salt som sig bör. Däremot verkar man inte ha platsbiljett, inte som jag förstod det iaf. Det står inget på biljetten och folk verkar mest bara sätta sig där det finns plats. Lustigt, ja, men inte lika lustigt som vad som hände efter halva filmen. På Island har man biopaus! Mitt i filmen så är det reklampaus, helt galet! det är ju lite poängen med bio, ingen rekalm. Nu klagade jag iofs inte så mycket, jag var nämligen rejält kissnödig så just i dag var jag glad åt pausen. Och jag kan inte riktigt bestämma mig om det är så dåligt med filmpaus egentligen. Kissa, röka eller köpa mer popcorn är saker man kan behöva göra mitt i iland. Dessutom, om jag kollar på film hemma måste jag ju avbryta minst tre gånger för att koka mer te, varför då inte på bio? ja, inte koka te då, utan ha paus. Isländarna kanske inte är så tossiga ändå.

Under bion han jag även nyktra till lite så när jag skulle hem hittade jag en snabb, rak och enkel väg. Utan karta. Jag känner mig lite som en riktigt reykjaviksbo. Men det tog ett tag för mig att komma hem ändå, jag var tvungen att göra ett stopp på vägen. Jag hittade nämligen en så fantastisk gammal kyrkogård att jag kände mig tvungen att strosa runt där ett slag. Det var tydligen en av Reykjaviks äldsta och ingen har begravts där på typ 60 år och det ligger massa kändisar lite var stans. Jag lallade runt där bland blommorna, träden och gravarna en bra stund, det var så mysigt. Okay, mysigt är kanske fel ord. Tyst, rofyllt och rogivande är bättre ord. Trivsamt var det i alla fall. Det var en så härligt gammal och lummig kyrkogård, massor med träd och grönska och det luktade sommar från alla blommor. Tillslut slet jag mig från grönskan och gick jag dock hem. Så nu sitter jag är, bloggar och kollar på Youtube och planerar min morgondag.

Stor kram till er alla!

Ps; Tack Maria, jag skyller dig för att jag har fått Om sanningen ska fram av Eric Amarillo på hjärnan. Innan jag åkte han jag lyssna på den en gång i din bil! Fy!